Det skulle kunna bli så fint
Jag ska boka en resa. Jag är trött på att vara redig och spara mina penningar. Nu har jag fått ett jobb och jag vill åka på semester. Helena har redan ett jobb och vill åka på semester. Då ska vi väl ändå få åka på en semester? Jag tänker en långklänning, fina solglasögon, tygskor (givetvis) och bara strosa. Jag vill åka på en strossemeser med fina kläder. Barcelona tänker jag skulle passa till det.
Jag ser alltid mig själv i situationen jag tänker på och för att jag ska kunna leva mig in i det så måste jag se vilka kläder jag har. Det kan inte vara diffust, då kan man inte tänka klart. Det handlar alltså inte om fåfänga utan bara allmän dumhet som skapat detta hinder för mig. Det kan vara lite jobbigt för man kan fastna i tanken tidigt. Fast man vill vidare i sin dagdröm. Antingen kan man helt enkelt inte bestämma vad man har på sig eller så kanske man tänker sig själv i en grön tröja men man vill inte alls ha den gröna tröjan fast den har liksom fastnat. Då får man tänka på en annan sak och kanske återkomma till den första tanken senare och hoppas att man kan byta om till en blå. Jag har haft på mig massa fina kläder som jag letat efter i affärerna men utan resultat.
Min paristripp tex. Jag har en jättefin tunn blommig kjol på mig när jag och Emelie sitter med en kaffe på ett litet parisiskt café och anteckningar i våra små fina böcker. Vi har stora böcker egentigen men jag tänker mig att vi tar med oss mindre som vi sedan kan ha som en bilaga. Det var inte böckerna jag skulle prata om. Det var ju kjolen ja. Denna kjol är som sagt så väldigt vacker och jag måste få tag på den. Den kommer passa så bra till bruna ben som jag ska ha då, även om det blir med apotektes aco och mina tygskor, som jag inte heller har. Jag undrar varför jag inte bara kan ta kläder från min egen garderob. Antagligen för att bilden inte blir lika fin då.
Jag ser alltid mig själv i situationen jag tänker på och för att jag ska kunna leva mig in i det så måste jag se vilka kläder jag har. Det kan inte vara diffust, då kan man inte tänka klart. Det handlar alltså inte om fåfänga utan bara allmän dumhet som skapat detta hinder för mig. Det kan vara lite jobbigt för man kan fastna i tanken tidigt. Fast man vill vidare i sin dagdröm. Antingen kan man helt enkelt inte bestämma vad man har på sig eller så kanske man tänker sig själv i en grön tröja men man vill inte alls ha den gröna tröjan fast den har liksom fastnat. Då får man tänka på en annan sak och kanske återkomma till den första tanken senare och hoppas att man kan byta om till en blå. Jag har haft på mig massa fina kläder som jag letat efter i affärerna men utan resultat.
Min paristripp tex. Jag har en jättefin tunn blommig kjol på mig när jag och Emelie sitter med en kaffe på ett litet parisiskt café och anteckningar i våra små fina böcker. Vi har stora böcker egentigen men jag tänker mig att vi tar med oss mindre som vi sedan kan ha som en bilaga. Det var inte böckerna jag skulle prata om. Det var ju kjolen ja. Denna kjol är som sagt så väldigt vacker och jag måste få tag på den. Den kommer passa så bra till bruna ben som jag ska ha då, även om det blir med apotektes aco och mina tygskor, som jag inte heller har. Jag undrar varför jag inte bara kan ta kläder från min egen garderob. Antagligen för att bilden inte blir lika fin då.
Kommentarer
Trackback
