emelie sporre

Om man har, som jag, ett lokalsinne som inte riktigt samarbetar är det bra att bo på ett berg. Idag gick jag en annan väg hem för jag skulle hämta ett paket. Det var lite snett bort från den riktiga vägen men jag kände att det var lite töntigt att ta vagnen. Jag bor ju ändå i krokarna. Paketet blev hämtat och ja, jag kunde ju gå tillbaka till den riktiga vägen och sen hem till mig men jag anande att det skulle vara en omväg. Jag gick lite snett bort, runt ett hus och då var jag lost. Vad trött man blir på sånt. Jag saknar magkänslan som säger till mig var jag bor, vart jag ska. Men då kom jag på det! Jag bor ju på berget. Jag tittade upp och ja, några hus stack upp lite högre än andra, vilket borde betyda att de står på ett berg. Tog rikting mot dom och poff så stod jag vid mitt hus. Med vältränade vader dessutom. För det får man när man bor på ett berg.