hejdå kaviar

Vissa saker ärver man inte helt av sina föräldrar. Nu är jag på flygplatsen 40 min innan avgång. Inte 3 timmar. Precis lagom. Om 3 timmar är jag framme. I sommaren. Jag checkade inte in någon väska och det fick jag sota för nu, får då kunde jag inte ta med min kaviar som jag köpt som gåva. Vi var på arvingarna igår! Johanna hade en skiva när vi var små, så det blev ju automatiskt mina idoler också. Under mitt täcke, tjejer, ny tjej i stan spelade dom tyvärr inte. Jag är imponerad att dom fortfarande håller på så här. Spelar spelar och spelar för en helt galen publik. Deras publik är ju.. Speciell? Ja det kan man väl få säga. Ibland är det inte bra att se barndomsidoler med dom fixade det. Lasseman var fin men inte alls så snygg som när jag var 5. Kim sjöng fint och slängde gitarren i luften när casper ropade HÅRDROCK. Oj, nej verkligen inte hårdrock. Vi dansade också. Det var som ullared i dansform. Folk var överallt och damms det något system som gjorde att man inte skulle krocka så förstod jag inte det. Kanske var systemet att kunna dansa. Gubbar flög in i mig i en väldig fart och vissa gjorde märkliga miner när dom dansade. Sånt folk är lite obehagliga. Som att munnen också dansar. En del hade arvingarna tatuerat, jag tycker det är lite fint ändå. När man tycker om något så mycket.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0