emelie sporre

I dag var jag med i inledningen av Morden i midsomer. Eller mord i sinnet. Skitsamma vilken. Jag var tjejen som man vet snart ska hittas mördad. Kanske tom lite brutalt. Det är absolut inte kul när man börjar tänka så. Jag tog en genväg från Johanna. En lerig backe upp genom kolonilotter förbi en liten brun stuga. Jag hade varit ute och snabbpromenerat så jag hade såna kläder. Som dom alltid har. Och så regnade det. Som det gör ibland. Och lyssnade på musik. Som dom också kan göra. Men jag lever. Så det blev ingen deckare av mitt liv just ikväll.