VAR?

Jag tittade på en klänning idag. Om inte för att ha på sig så för att hänga upp på väggen. Jag hittade en fin. Ja, en såndär mormorsklänning. Med ringningen uppe i hakan. Långa ärmar och den slutade vid knäna. Jag har aldrig haft nån dragning till slampiga trasor. Fast jag försökt ibland. Och visst man har roligt i dom. Men så kommer dom där eländiga korten. Som får mig att tycka synd om alla i min närhet. Som inte vågade säga till. Som bara fick stå ut. Istället för att säga, oj nu är en tutte på väg ut. Eller oj Emelie nu ser vi faktiskt halva röven. Jag ska inte dra alla över en kam. För såklart har jag hört det. Och då rättar man till. Men inget varar för evigt.

Jag köpte inte klänningen. För jag vill inte se ut som mormor. Men jag vill inte se ut som en hora heller. Inget ont om mormor eller horor men jag vill bara inte se ut som er. Jag vill ha en blandning. Snygg som en slampa men med klass som en mormor. Där har vi det. Låt jakten börja.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0