kläm kläm
Idag har vi klämt på varandras lår och rumpor och letat muskler och ben. På praktiken ska vi gärna kunna göra
subcutana och intramusculära injektioner, i underhudsfettet och i muskeln. Det var ju fasligt svårt faktiskt. Vi drog upp sprutor och jag hade kanyler och ordinationer överallt. Jag lyckades tyvärr stöka ner även här och sånt tycker inte fröknar om. Rätt kanyl på rätt spruta och det är skillnad på 1 och 2 ml! När jag sedan skulle göra min injektion hade jag råkat spruta ut det mesta i det lilla fodralet men eftersom det bara var på skoj så gör det ju ingenting. Inget gör någonting och det är också det som är problemet. Det är så svårt att inse att detta ska vara på riktigt snart. Vi fick öva injektioner på skumgummi vilket betyder att min första injektion i en rumpmuskel ska ske på en riktig människa som ligger på sjukhus. Som jag ska klämma på och leta höfben och benutskott och där emellan ska det finnas en fin bit. Jag längtar så!
När vi håller på med sånahär övningar så måste man gå in i patient- och sjuksköterskerollen och det är nästan det som är det roligaste. Man får presentera sig som syster Emelie och berätta vad man ska göra och vad medicinen ska göra för nytta och eventuella biverkningar den kan orsaka. Fråga patienten hur natten har varit och om den kanske är lite stickrädd. Jag måste öva på såntdär prat mer. Eller, herregud det är ju rätt vanligt folk man ska träffa.
subcutana och intramusculära injektioner, i underhudsfettet och i muskeln. Det var ju fasligt svårt faktiskt. Vi drog upp sprutor och jag hade kanyler och ordinationer överallt. Jag lyckades tyvärr stöka ner även här och sånt tycker inte fröknar om. Rätt kanyl på rätt spruta och det är skillnad på 1 och 2 ml! När jag sedan skulle göra min injektion hade jag råkat spruta ut det mesta i det lilla fodralet men eftersom det bara var på skoj så gör det ju ingenting. Inget gör någonting och det är också det som är problemet. Det är så svårt att inse att detta ska vara på riktigt snart. Vi fick öva injektioner på skumgummi vilket betyder att min första injektion i en rumpmuskel ska ske på en riktig människa som ligger på sjukhus. Som jag ska klämma på och leta höfben och benutskott och där emellan ska det finnas en fin bit. Jag längtar så!
När vi håller på med sånahär övningar så måste man gå in i patient- och sjuksköterskerollen och det är nästan det som är det roligaste. Man får presentera sig som syster Emelie och berätta vad man ska göra och vad medicinen ska göra för nytta och eventuella biverkningar den kan orsaka. Fråga patienten hur natten har varit och om den kanske är lite stickrädd. Jag måste öva på såntdär prat mer. Eller, herregud det är ju rätt vanligt folk man ska träffa.
Kommentarer
Trackback
