hallå!
Jag har behövt några dagar för att komma tillbaka. Från vaddå kan man fråga sig, jag vet inte, men nu är jag tillbaka iaf. Det har grott till sig lite här hemma. Tappat lusten för skolan, att vara social och grubblat för mycket. Men nu är veckan bokad igen och det är så jag vill ha det. Tvättat årets tvätt, det var som vanligt en helvetisk upplevelse. Och jag blev skrämd i koridoren i källaren av en gubbe. Fy, gubbar borde inte få vara i källare. Nu ligger all tvätt på golvet, lite halvblöt, eftersom jag inte orkade vänta på torktumlaren, petitesser. Det är ju gjort. När man inte skrivit på en vecka är ju tvätt något av det tråkigast att ta upp. Jag slutar bums.
För er som vill veta om min skolgång kan jag berätta att b-uppsatsen om trötthet så gott som är klar. Ni får mer än gärna läsa den till en billig penning. Praktik på neurokirurgen börjar på måndag och jag kommer befinna mig på sahlgrenska i sex veckor. Blir ni sjuka så ska jag ta hand om er så bra så att friskheten kommer kännas som en grå dimma. Jag ska ha välklippta ofärgade naglar och inget hår i ansiktet. Jag kommer alltså vara fräsch i fler veckor än någonsin tidigare.
Och på fredag blir det glam! Jag ska införskaffa ett paljettyg i guld och sy någon trasa av (eller mamma). Jag älskar guldklänningar så fruktansvärt mycket.
Slut på tjat
Jag läser för mycket om symtom nu. Har jag inte lite nedsatt mimik nu? Jo, det har jag. Intitiativfattig också. Trött, såklart. Svårt att fatta beslut, tja, fattar inte några beslut alls. Men det värsta är att jag inte ens bryr mig när saker går fel. Det är konstigt att man kan sakna att bli arg! Men igår blev jag faktiskt lite irriterad.
En kille ropade efter mig och pekade på min klänning. Jag fattade ingenting. Men han gav sig inte. Jag tänkte att han tycker väl min klänning är snygg och skulle precis göra tummen upp när jag hörde vad han tjatade om. Man ser halva rumpan. Jaha. Nu var det faktiskt så att han saknade bakgrundsinformationen. Jag hade suttit och pluggat på dagen och för att göra det behöver man inget heltäckande. Man slänger på sig ett skynke på morra som är så bekvämt som möjligt. Sen hade jag inte planerat mer än så. Jag kunde inte hjälpa att det blåste. Jag hade ingen stringbikini under utan ett par tjocka strumpbyxor som visade precis lagom. Hur känslig får man vara? Ja, han ville kanske bara vara snäll. Och när jag tänker efter så var det kanske ingen klänning utan en tröja, men modell längre. Men ändå störigt, och summan av kardemumman, jag blev irriterad. Och det är en bra grej.
hallå
Tjao
Jag skriver hemtenta för fulla muggar. Nu vet jag precis vad jag ska göra om jag får en patient med fibromyelgi (tror jag det heter). Josefine är proffs på urinläckage och Miriam kan allt om minnesnedsättning. Vilket team. Vi kan dock inte hjälpa varanra så mycket. J vill ha en synonym till nerkissad. Det kan jag inte. Det är kul att skriva igen. Kul att inte ha salstentor efter varje kurs. Jag trodde inte att en b-uppsats och hemtenta skulle pigga upp mig men det gör det. Oj. Två salstentor nästa vecka så glad får man inte vara länge! Men nu är det en dag i taget som gäller. Pissdagar varvas med roliga dagar. Nu har jag haft två bra på raken så då får jag vara glad för det. För idag kommer Emelie och plingar på här snart. Jag längtar så jag går sönder lite. Bästa peppen för att bli klart med detta smärtarbete!
Nu kallar plikten.
Kul!
Det har blivit sovrekord denna veckan. Fy fabian vad jag sover. Det blir så när jag är lite trött på allt. De timmar jag varit vaken skriver jag b-uppsats om kronisk trötthet. Som är så gott som klar. Då blir man lite piggare. Och nu gäller det att vara pigg. Karlstadbruden Sanna och Stockholmsbruttan Mathilda invaderar mitt bo och ska stöka till det och ha sig.
Det blir kul. Varför ligger l och k så nära varandra på tangentbordet? Dumt.
Sov gott
Nu går jag och lägger mig. Ledsen. Fruktansvärd men fin dag. Det kändes som att jag var i en dröm i kyrkan. Kunde inte koppla ihop att det var verkligt. Det är så fel fel fel. Jag är trött nu. Ont i huvudet av allt gråt. Vill snabbspola tiden för att se om det kommer vara bättre någongång. Jag går inte till skolan imorgon. Jag vill gå i ide. Men jag vet inte om jag vågar göra det.
Fina, bästa Gustav.
6 mars
Bröllop lördag, begravning idag. Huvudet får svårt att hänga med. Idag ska jag få träffa alla kussar, alla utom Gurra. Jag blir arg på det. Han som alltid var med ska plötsligt inte få vara det längre. Jag blir arg på alla sura och bittra människor som bara gnäller. Fast jag vill inte vara arg. För det finns ingen man kan vara arg på. Jesus, Moses? Jag vet inte! Jag blir frustrerad. Jag blir skakig och dan. För det är vidrigt och jag vet inte hur man accepterar sånthär. Jag har varit på tre begravningar. Och bara en var "nödvändig". Farmor var gammal och trött. Hon hade liksom gjort sitt. Man måste få göra sitt innan man ska säger hej och tack. Och Gustav hade så mycket kvar.
Jag har köpt nya skor till idag. Jag köpte nya kläder igår. För jag vill vara fin. Nu hittar jag inte kjolen. Och jag blir snart hämtad. Nu ramlade en tavla ner på golvet och glaset sprack. Och jag började gråta. Det kommer bli en instabil dag.
I september fick vi ses allihopa.
Hej Maria!
Igår var det bröllop tjofadderittan! Maria hade en klänning ljuv som drömmen. Hennes skor var i grönt precis som Andreas slips. Buketten var strålande. Och sångerna i kyrkan var fina. Sen var det kalas! Jag fick sitta vid ett runt bord med främlingar. Som var så festliga. Andreas sa att jag fått dom snyggaste vid mitt bord så jag var ju jättenöjd såklart! Passande nog hade jag idag vägarna förbi familjen Hedman och Östarna precis när resterna från bröllopstårtan skulle ätas upp och paketen skulle öppnas. Tur.
Tack Maria och Andreas för en dunderdag!
jazzeri
Dagen började där pepparn växer men börjar så snart närma sig Göteborg igen. Inte pga jobbargubbarna men dom gjorde ju ingenting bättre. Fick en såndär panikgrej, igen, det var ju så längesen. Men väntat. Tänkte lägga mig under täcket och låta dagen gå. Men Helena ringde i rättan tid. Vilken tur man har ibland. Men stackars henne. Hulkande bestämde jag iaf att en kaffedejt skulle vara bra. Och allt kändes bättre. Det var ju sol för tusan. Det är vår. Som det blev förra året också. Jag blir knäpp jag tänker på detta året. Det bästa och konstigaste någonsin. Ikväll ska jag dansa. Igen. Första året jag inte har koll på melodifestivalen. Vem som gästar Von Sivers eller vem som ska laga dagens rätt i halv åtta hos mig. Jag ska ha min Lasse Berghagenkavaj och kommer bli 1,84 lång. Ganska så lik. Vi ska till Jazzhuset, där mamma och pappa träffades. Men det finns nog ingen där för mig. Jag har redan träffat min man flera gånger. Men ingen av dom har inte förstått det. Dumma jävlar. Så nu får det vara nog med sånt. Det blir att dansa vidare. Och jag älskart, även om jag ibland skulle ge mina ben för att veta vilka som är bäst i På spåret.
Men som sagt, det är tag kvar till dess. Och då får man väl passa på att leva ut de där ungdomens år som man kan minnas tillbaka till när man sitter på hemmet och bara kan drömma om att dansa runt i de här horskorna.
Åh nej..
Kanske kommer någon ihåg när jag skrev om att jag blev väckt av en jobbarkille i blåställ för ett tag sen! Nu har det hänt igen! Men dom var fyra. Eller fler, jag hann inte kolla så noga. Dom skrattade lite generat när jag öppnade med täcket halft runt mig. Förlåt men helvete vad pinsamt. Denna gång har jag inte fått någon lapp om det, jag vet det. Nu är dom hos grannen, åh vad jag hatar mornar som denna.
Å du ljuva dag
Idag åkte solbrillorna på. Och jympadojorna. För ett otränat öga kanske det ser ut som att jag ska ut och sporta. Men jag ska köpa hörlurar. Och gå hem. Jag är på ett humör idag. Det räcker att säga så. Jag har städat. Det gör jag när ingenting kan göra någonting bättre. Nu ska jag se vad det där ljuset kan göra med mig. Det sägs ju vara så nyttigt! Och därför skulle jag vilja säga att jag hatar ljuset. Men det är ju som att säga att man hatar våren. Och det får man ju inte säga. Om man inte är pollenallergiker.
