ran och snurr
Vi vilar oss. Mina ben ar sma spagettis, okokt, sa de kan brytas narsom. Jag spiller ner mina klader sa nu far jag borja ta av Helenas. Vi haller i vara vaskor och tanker pa tjuvarna. Men lik forbannat sa forsvann en planbok igar. Kortet sparrades i panik. Sen lag det i en annan vaska nar vi kom hem. Sa ar det hela tiden. Jag har hjartat i halsgropen lite for ofta. Skriker ut ett litet tjut av radsla. En manshand var och gravde i Helenas vaska pa tunnelbanan. Vi blev sa arga och dom stod och fnissade at oss hela ganget. Darfor kanner jag att jag har anledning att bli lite radd ibland. Det ar konstigt att det inte hant mer. Sa det kanske ar ganska palitligt folk har anda. For jag tror vi ser ganska virriga ut nar vi snurrar runt i granderna i matchande klanningar. I skor dar lilltan har letat sig ut. At fel hall, ibland at ratt, hem har vi iaf kommit varje gang. Det ar sa bra har.
Kommentarer
Trackback
