söndag
Vad fint det blev. Och fortfarande är inte alla saker med hem, men nu är dom iallafall hos Frida. Jag satte mig en stund vid mitt gamla fönster. Tittade ut för sista gången. Det regnade. Det skulle ju vara så poetiskt om jag hade gråtit. Det var nästan så jag försökte pressa fram några tårar. Och det kanske jag skulle gjort om det varit min lägenhet. Nu var det längesen. Och jag blir mer arg av att vara där, argledsen.
Kommentarer
Trackback
