Min kompis Emelie
Jag är så glad. Emelie har hälsat på mig och vi hade som vanligt en fantastisk kväll. Vi lagade mat och drack champagne och mjölkiga drinkar. Vi lånade kläder av mamma så vi kände oss lite mer bohemiska och bekväma. Vi klippte och klistrade och gjorde fem sidor i våran fantastiska bok där vi skriver, målar och har bilder på saker vi tycker om och blir glada av. Det är en fantastisk bok som för evigt kommer göra mig lycklig. När vi kände att vi arbetat klart för dagen klädde Emelie ut sig till min pappa. Hon kände nog att hon behövde det för att göra kvällen fulländad. Det blev den. Jag känner mig alltid så inspirerad efter våra möten! Vi har blivit väldigt duktiga på att vara glada och även säga det högt och ofta! Att säga högt hur lycklig man är och varför gör att lyckan blir ännu större. 
Jag har en royalistkompis på mitt jobb. Hon är 97 år och har jag tid över går jag alltid in till henne så kan vi prata om det senaste viktiga. Hon sitter ofta insjunken i Svensk Dam och vi kan bläddra lite i den tillsammans och tycka och tänka om alla. Hon påstår att Carl Philip har träffat Sofias förlädrar och jag påstår att så är det inte, men för övrigt är vi oftast överens.
Imorgon kommer mamma och pappa hem från Italien. Jag hoppas dom har hittat en fin keramikmugg till min samling. Och gärna lite andra presenter med.
Arbete och pyssel kan det va bättre?
På min "front" ser det ut så här: Jag har jobbat en vecka efter semestern och det är riktigt bra. Just nu är det inte den vanliga hetsen så jag kan pyssla med att sortera i mappar och pärmar och inte minst slänga en massa papper. Det papperslösasamhället vart tog det vägen? - ja, inte på mitt jobb i alla fall. / Kram Karin H
Jaha, nu har de blivit så där tråkigt stilla igen, du kan inte bara göra allmänheten beroende och sedan sluta!
