Ovän med både mun och fot

Jag tänker bort min fot för ett tag och jazzar ikväll. Pappa sa klart du ska gå ut Emelie, du kan ju stå lite stilla om det gör ont och vifta på armarna. Haha YMCA får jag hoppas dom spelar då! Då kommer jag äga golvet, eller? Nu ska jag inte prata om min fot längre, tycker den får så himla mycket uppmärksamhet. Ja jag blir lite arg på den. Det är jobbigt när man blir arg på en av sina kroppsdelar. Det händer mig ganska ofta och man kan ju inte göra som så att man delar på sig ett tag och hoppas ilskan ska gå över. Nej konstant måste man vara nära varandra och det vet ju alla att det inte löser några konflikter.

Jag har fått en ny granne, Erica. På andra våningen bor hon och jag på sjunde. Det är synd att det inte är på samma våning så man kan skicka saker till varandra i en korg mellan våra fönster. Jag går ju förbi hennes lägenhet på vägen ner så jag kan ju slänga i ett brev då och då men hur ofta pallrar man sig upp fem våningar för att lämna brev. Nej jag vet inte, vi får se. Jag ska hur som helst ner om några minuter för att ta mig ett glas skampagne. Nu lyssnar jag på Eminem igen. Jag önskar jag kunde rapa. Nej det låter som rapa, menar rappa. Rapa kan jag.

Vissa kan ha läppstift. Varför kan inte jag? Jag tycker det är ursnyggt men när jag skrattar hjärtligt så förvandlas det till ett nervöst skratt för jag inser att risken är ganska så stor att mina tänder blivit röda, eller nej, inte röda utan äckligt rosa när dom blandats med mitt spott ush. Äckel-emelie! Hon vill jag inte vara fast jag vet att jag brukar ha smutsiga kläder. Jag vet inte hur det alltid blir så. Jag har helt enkelt aldrig lyckats lära mig att äta. Jag kan ha en fläck på tröjan som jag ser innan jag gått hemifrån och resonera som så att den kunde ju kommit efter att jag gått. Som om det hjälper?? Fortfarande snusk.

Kan man se sig mätt eller?         


Äsh nu lyssnar jag på Mikael Wiehe istället. Så vi får lite ordning på allt trassel. Mikael skriver också om trassel, men lite mer förståligt. Jag har liksom inte knarkat särskilt mycket och får inte brev från mina fans om att dom ska döda sin fruar eller vad det nu är dom håller på med. Mikeal sjunger om mod och fåglar och frihet och jag känner att ja, det är lite småtrevligt just idag.

Kommentarer
Postat av: Johanna

Jag håller så himla ofta med det du skriver, jag önskar också jag kunde ha illrött läppstift, men det är liksom en alldeles för stor risk att det inte alls blir så där glammigt och faboulos som man tänkt sig.. Jag tänker så här.. Kan man skylla på mamma kanske? Har aldrig sett henne i läppstift.. Hm..

2010-09-04 @ 22:52:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0