nej nu

Allt blev bättre än det kunde bli. Jag är glad här, jag skrattar för mig själv när Emelie är på toa för jag kommer på något jag måste säga. Nu. Vi äter ost och baguette varje dag och folk är så imponerade av oss. Vissa döljer det genom att exempelvis läsa en bok på metron. Men vi känner det. Ja, man får ett bättre självförtroende här också. Thomas är den bäste pojkvän jag kan tänka mig för Emelie och han tröttnar inte på oss. Vi får lära honom dumma svenska ord för det låter så gulligt när han säger det. Jag har fått en friare i röda tightare än tighta manchesterbyxor som var riktigt äcklig. Han var mer intresserad av våra pojkkompisar så jag är övertygad om att han är bög och utnyttjar mig för att komma åt dom, men det känns okej. Han har ju ingen gps så han kan leta upp mig.

Emelie och jag har en tendens att hitta saker när vi är ute. Vi känner en tillhörighet till dom som är svår att motstå. Det var tydligen inte så vanligt här att prova okända människors hjälmar eller prata med okända människor på krogen. Hu! Thomas fick försvara våra små utsvävningar och jag kände att nu, nu är vi bortgjorda för all framtid. Men så kom kovändningen idag! För vi är tydligen roligare än fransyskor! Ha! Ville jag ropa i deras små söta ansikten. Du är söt men jag är kul.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0