hyffsat skadefri

Det blev en sån bra kväll hos Carita igår. Jag glömde att jag var trött och hade roligt istället. Dom var också nöjda tror jag. Jag vill minnas lite bättre och ta kort men glömmer det för Carita tar så fina kort. Hennes kamera tar bort all skit som stör och lyfter fram det vackra trynet man fotograferar.

Jag åker eller går förbi gigantiska kyrkogårdar på väg till mig. Igår var det natt när jag återvände. Jag brukar tycka det känns ganska tryggt. Tills nu kanske. Det pratades om våldtäkter i kyrkogården och Jenny hade minsann hört om en naken tjej liggandes på muren en morgon. Vad är det här! Är det Läckberg som fått feeling eller är det verkligheten? Finns det nåt vidrigare än att våldta och döda bland gravstenar. Kanske inte. Jag klarade iaf helgen utan större skador. Om man jämför med att bli död alltså, för en skada fick jag ju. Jag trodde under gårdagen att jag brutit min andra fot. Det var så kluriga trappor på ett ställe som fick mig att falla pladask. Då är det så skönt att man inte känner efter utan dansar vidare. Så tar man smärtan sen när man har tid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0