Bästa kvällen är just så
Nej, jag var visst inte på blå stjärnan igår för det är en smådjursakutmottagning. Aftonstjärnan skulle det vara. Potatis potatis. Men ni, har ni inte varit på Carl Einar Häckner så gå för tusan. Det är det bästa jag vet. Han är för bövelen det bästa jag vet. I över två timmar höll han låda och varje minut var, ja en jättebra minut. Eftersom han är min idol (japp) satte jag mig med glädje på andra raden med en liten förhoppning att kanske få vara med på ett hörn. Och! Jag fick det. Flera gånger. Jag fick peka på kort och visa publiken och skriva mitt namn på kort som han sen plockade fram ur plånkan. Han sa att han hade drömt om mig inatt och att jag haft på mig min blå klännig. Det var inte läge att säga att jag drömt om honom också. För jag anade att han kanske ev skojade lite med mig.
Utöver det så var det inte jättemycket trix, utan mer prat, sånger och ännu mer klokt prat. Och ja, pappa fick komma upp på scenen, han delar mitt engagemang för denne man så jag tror det spratt till lite i hans trollerisjäl. Och han skötte sig. För han är den klokaste jag vet (av dom jag känner).
Såklart köpte jag hans samlade krönikor. Och fick prata lite. Ja jag förstår att jag låter som någon 9-åring som träffat Nick i BSB och ja, lite så kanske det var. För han är den klokaste jag vet (av dom jag inte känner).
