hej

Jag tror att när jag umgåtts med folk nonstop i två veckor så ska det bli skönt att vara ensam. Ligga i soffan i mjukisar. Jag tände tom några ljus. Och hittade filten jag fick i julklapp. Jag tänkte att jag ska se på film, utan dator i knät och bara vila mig. Så mysigt. Och så blev det inte mysigt. Jag stängde av filmen. Satte på musik. Och så kommer bara känslan av att det skulle vara skönt att gråta en liten, liten stund. Det går ju givetvis inte. Det har jag gett upp för länge sen. Och att behöva gråta lite men inte kunna är inget kul. Det ger ingen bra känsla.

Borde sova, men vill inte. Jag är hopplös idag. Funderar sönder som jag inte får. Och jag blir så rädd. När jag gör allt det där som jag vet att jag inte ska. Jag blir ju sånhär. Jag blir alltid nere när jag haft det extra roligt och plötsligt blir själv. Jag blir vemodig när en ny termin startar. Min depression förra året började samma dag som höstterminen. Mina förhållanden har tagit slut vid höst och vårstarten. Denna hösten började åt helvete. Jag är inget bra på starter. Och jag blir så rädd. Även om inget talar för att jag ska förstöra mitt liv denna gången så inser jag att rädslan för det kanske är lite inbyggd nu. Och jag hatar att saker påverkar mig. Jag hatar när jag inte själv kan styra över mig själv. Jag vill så många saker. Men jag vet bara inte hur det ska gå till. Jag vill också saker som jag inte borde göra. Som gör mig glad men sen ledsen. Sluta svamla. Kan man tycka. Jo det tycker jag nog med. Godnatt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0