Flytterytt
Det är sommar och jag packar. Jag har packat åtta stora sopsäckar, fem bananlådor och fyra väskor. Och det är så mycket kvar. Om en timme kommer kärran (med mamma och pappa) och allt ska hem till Ytterby. Jag har inte haft i åtanke att jag ska behöva något under den månaden jag inte har något bo. Jag orkar inte bry mig om det faktiskt. Jag far till Lysekil över helgen och den väskan får räcka en månad. Äh. Jag förstår inte hur det kan bli så mycket saker. Någon kallade mig ekorre igår. Jag tycker det mesta är praktiskt. Sen att jag har minst två av varje sak. Ja det är inte jättepraktiskt men man kan ju behöva i framtiden. Typ tipex. Två varianter har jag. En man kluddar och en man liksom tejpar. Det tar ju ingen plats i sig, men man kan lägga till hundra sådana nödvändigheter och då blir det en del lådor. Som glitter. Det har jag massor. Både i pennform och strössel. Glitter är dessutom för det mesta fult men det ligger också fint nedpackat. Det är tråkigt att packa själv men en nödvändighet. Jag skämms helt enkelt för att visa upp kaoset jag levt i under en vecka.
Nytt bo!
Min lägenhet har aldrig sett värre ut. Men det gör ingenting! För det beror på att jag ska flytta. Jag ska vara ute härifrån om 8 dagar och förvånas återigen hur mycket jag får plats med i en etta. Men nu hörrni, nu blir det en tvåa. På riktigt. En tvåa med balle i Kortedala. Med platsbyggt 60-talskök. Jag tror inte det är sant. Jag är så glad. Äntligen äntligen. Jag får sätta upp tavlor och hyllor i två rum. Och framförallt sova i ett eget rum. Det har jag inte gjort sen jag bodde i Kista i ett år. Det var längesen. Och nu är det bara jag som får bestämma. Precis hur jag vill ha det! Ingen som säger att lampan ser ut att platsa på ett gammalt museum. Eller att det ser ut som en gammal tant bor här. Jag vill inte hänga ut någon. Jag säger ju inga personnummer direkt. Jag vill bara säga att det är rätt gött att få bestämma själv. Tre tallrikar rök idag. Tråkigt. För en var min favorit. Det är så svårt när man balanserar väskor på små ytor så nu ställer jag dom på golvet.
Och jag kommer vara hemlös i juni. Det kan ni ha i åtanke. I juli och augusti blir det måleri och fix. Det kommer på riktigt bli bästa sommaren i mannaminne. Har sagt det förr. Förra sommaren senast. Förra sommaren blev långt ifrån den bästa. Det har hänt mycket det senaste året, som det ju gör varje år. Men varje år känns det som att detta året hände det mest. Och det kan få fortsätta vara så.
Och jag kommer vara hemlös i juni. Det kan ni ha i åtanke. I juli och augusti blir det måleri och fix. Det kommer på riktigt bli bästa sommaren i mannaminne. Har sagt det förr. Förra sommaren senast. Förra sommaren blev långt ifrån den bästa. Det har hänt mycket det senaste året, som det ju gör varje år. Men varje år känns det som att detta året hände det mest. Och det kan få fortsätta vara så.
Bryss och hyss
Jag ska säga att Bryssel var Brusselicious. För allt var över förväntan även om jag förväntade mig mycket. Det blev stros och shopping, fikor och middagar, vin och drinkar, ostar och korvar. Det är det bästa jag vet. Så jag hade den bästa helgen man kan ha. Jag tänkte flera gånger tänk vad bra jag får ha det. För just nu är det bra. Lite kemisk hjälp på traven kanske, men vad spelar det för roll. Jag vill inte ändra på något. Kanske slingor i håret i så fall, fast idag fick jag höra att jag var snygg i håret så jag kanske låter det vara.
Johanna, Johanna, Frida, Johanna, Jennifer. Sen träffade vi ytterligare en Johanna. Praktiskt.
Johanna, Johanna, Frida, Johanna, Jennifer. Sen träffade vi ytterligare en Johanna. Praktiskt.
Brysselkål och Putte
Jag är så glad idag. Jag åker till Bryssel på torsdag! Nu längtar jag och jag ska packa min väska idag. Så den står där. Färdig. Tre dagar är det. Då kan man ha fina klänningar varje dag. Spatsera runt på stan. Jag skulle vilja ha tips från någon som varit där, men inte hittat någon. Reinfeldt typ, men honom känner jag ju inte. Jag vill gå på konstmuseum. Jag vill köpa fina tavlor. Kanske ett par skor. Och någon klänning. Och käringlikörer.
En sak som gör mig jätteglad igen är att jag ska på Putte i Parken i Karlstad i sommar. Det är en festival. Som inte är för barn som mamma trodde. Jag får träffa Karlstadfolket och dansa till Svenska björnstammen och det kommer bli fyra lyckans dagar.
En sak som gör mig jätteglad igen är att jag ska på Putte i Parken i Karlstad i sommar. Det är en festival. Som inte är för barn som mamma trodde. Jag får träffa Karlstadfolket och dansa till Svenska björnstammen och det kommer bli fyra lyckans dagar.
tjips
Jag är ledig idag. Det är så skönt så jag tänker på det hela tiden. Vilken skön dag tänker jag. Jag hade en pangnatt i lördags eftersom Sanna kom och förgyllde stan. Men visar lite bilder från förra helgen istället. De flesta nära och kära som bor i Götet på ett ställe.
Miriam jag och Magda.
Antecknar viktigheter.
Andreas och Carita som har tagit alla korten. Utom detta då, som jag tog. Det är därför ljuset inte är lika fint.
Fint ljus. Carita är fotograf. Miriam, Anders och jag..
Miriam jag och Magda.
Antecknar viktigheter.
Andreas och Carita som har tagit alla korten. Utom detta då, som jag tog. Det är därför ljuset inte är lika fint.
Fint ljus. Carita är fotograf. Miriam, Anders och jag..
Styrkan på lösningen
Och så gjorde jag pass igår. Jag har tvivlat på att jag verkligen är 1,72 m lång som det står på passet. Jag mätte mig igen och visst var det ljug. Jag var väl i någon ålder där jag ville vara lång. Lång och smal javisst, då blir livet kul hörrni! Nu var jag 1,71. Ingen större skillnad men det kändes fint att säga sanningen.
Nu har jag varit på fem seriösa lägenhetsvisningar och sökt 555. Minst. Det går åt pepparn. Och snart ska jag vara ute härifrån. Jag borde stressa upp mig. Men alla säger åt mig att det löser sig. Så alla måste väl ha rätt. Jag undrar bara vem som ska lösa det åt mig om jag inte ska behöva slita av mig skägget innan det fastnar i brevlådan?
Nu har jag varit på fem seriösa lägenhetsvisningar och sökt 555. Minst. Det går åt pepparn. Och snart ska jag vara ute härifrån. Jag borde stressa upp mig. Men alla säger åt mig att det löser sig. Så alla måste väl ha rätt. Jag undrar bara vem som ska lösa det åt mig om jag inte ska behöva slita av mig skägget innan det fastnar i brevlådan?
maj maj måne
Jag åker till Bryssel om två veckor! Johanna, Johanna, Johanna, Jennifer och Frida. Och jag. Jag längtar såklart, men vill inte att tiden dit ska gå för fort heller. För först är det Göteborgsvarvet och ärtan Sanna kommer och hälsar på! Det ska sportas för vissa och festas för alla. Förra året blev starten på något jag tycker kan bli tradition. Jag tänkte se om jag kan hitta min medalj från lilla göteborgsvarvet. Det är väl fint att man fick en medalj även om man spydde på mållinjen. 2,4 km är INTE något för alla.
Nu är det tre dagar kvar på pracken! Bedömningssamtal på torsdag. Åh fy. Då ska jag sitta där med mina mål och utvärdera om jag tycker jag uppnått dom. Jag har uppnått dom. Men hur roligt är det på en skala att sitta och säga att man har känt sig rätt klippsk emellanåt?
Snart dags igen.
Och så fyllde Josefine 25 i helgen! Kul! Avslutades med bowling och jag kom sist. Jag tänke som så att det hade gått bättre i sportkläder och utan kvällens vurpor i bagaget.
Nu är det tre dagar kvar på pracken! Bedömningssamtal på torsdag. Åh fy. Då ska jag sitta där med mina mål och utvärdera om jag tycker jag uppnått dom. Jag har uppnått dom. Men hur roligt är det på en skala att sitta och säga att man har känt sig rätt klippsk emellanåt?
Snart dags igen.
Och så fyllde Josefine 25 i helgen! Kul! Avslutades med bowling och jag kom sist. Jag tänke som så att det hade gått bättre i sportkläder och utan kvällens vurpor i bagaget.
Nejmen!
Äh, vad dumt att inte ha tid till sitt vanliga liv. Och vad konstigt det är. Jag har blivit så bortskämd av att bestämma över min egen tid så att ha tolvtimmarsdagar utan att få sova ut är ju inte alls kul. Men det ÄR kul på jobbet (praktiken). Jag har så många händelser jag kan tänka på och bli så glad av men inget vågar jag skriva här. Man har ju hört hur det gått för di där som inte kan sin vett och etikett. Jag får skratta högt nästan varje dag, med nya patienter. Man klickar fort, det måste man, för man har inte gått om tid. Dom berättar så mycket. Och så känns det som en kompis. Oprofessionellt? Jag vet inte. Man blir lite ledsen när dom åker, någonstans man inte riktigt vet, sen kommer det en ny att lära känna, och sen far den sin kos också! Vissa kommer man nog ändå minnas länge. Som idag. Så fin så man bara vill krama om och jobba över för det är värt det. Jag jobbar gratis för din skull! Men det gjorde jag inte. Jag gick tom tidigare. Ikonsekvent. Typiskt.
Salis
Sidär. Man behöver ta igen sig lite ibland med 14 h sömn. Och återigen förundras jag över människor som har fler än en själv att ta hand om. Jag kräver alldeles tillräckligt av mig själv känner jag. Men det är kanske för att jag är nyy, för att jag får ont i huvudet av att läsa på läkemelesförpackningarna femtom gånger innan jag delar ut. För att det känns som en muntlig redovisning i latin varje gång jag rapporterar över patienter och rondar. Jag tror det beror på det. Jag hoppas verkligen det beror på det. För det går ju inte annars! Jag har den bästa praktiken nu. Jag kanske inte längtar dit när jag är hemma, men när jag tar min kaffe kvart i sju på mornarna i mina arbetskläder blå pyjamas så känns det bättre än okej.
Hej rädsla
Man får ju fnatt på sig själv. Jag är inte jättemärkvärdig som behöver köpa tamponger ibland. Det är ju ganska normalt om man är 24 år och dessutom tjej. Ändå, ändå tänker jag att nu ska jag se normal ut och låta normal när jag köper det, och endast det, på pressbyrån av en liten kille. Och det gick ju bra. Och jag övervägde aldrig att strunta i det. Ändå kände jag en lättnad när jag gick därifrån. Så fruktansvärt superdupertöntigt av mig så jag dör lite.
Vissa tycker det är jobbigt att köpa dasspapper. Som att man berättar att nu ska jag hem och dassa. Vissa tycker det är jobbigt att köpa godis. Som att man säger att jag har ingen karaktär, jag kan inte stå emot. Och vissa tycker det är jobbigt med tamponger. Som att man säger hej jag blör.
DRAMA!
Okej, varje gång jag skriver här så känner jag att nu får det vara sista gången. Jag känner mig töntig men så vet jag att vissa uppskattar att läsa och jag gillar att skriva så kör i vind! Och nu har det faktiskt hänt en alldeles förfärligt läskig sak.
Jag flög över mitt cykelstyre igår! Min påse åkte in i hjulet och poff, tvärstopp. Vilken erfarenhet! Jag önskar att jag hade lite, lite, läskiga bilder att lägga upp men jag klarade mig väldigt bra. Jag hann tänka så mycket under min flygtur vilket förvånade mig. Nu är det över med mig, var första tanken. Sen tänkte jag att jag måste ta fram händerna. Vissa kallar det reflex men jag vill påstå att det var ett genomtänkt beslut. Jag funderade också på vart cykeln skulle hamna. Den hamnade över mig. Och ställde sig sedan upp och ner. En bil stannade och frågade om jag behövde åka till sjukan eftersom det såg så läskigt ut. Nej, det är okej, jag blev bara hemskt rädd snyftade jag fram.
Jag skulle precis fota cykeln där den stod så festligt men då kom det ett par som också blivit vittne till det fruktansvärda och jag kände mig ytterst fånig där jag stod med mobilen i högsta hugg och kände att jag inte tog olyckan på allvar. Jag satte mig i gräset och grät en stund och ringde mamma. Ville ringa henne snabbt innan jag hann sluta gråta. Nu låter det som jag bagatelliserar det hela, men jag blev rädd på riktigt. Tänk om jag skulle komma till neurokirurgen där jag praktiserar pga av blödning! Då skulle jag få ett bra patientperspektiv- Äh, nu gör jag det igen, försöker göra mig lustig. När jag slutligen kom fram till mitt mål hade jag en lång svart tår på kinden. Det kändes dramatiskt och jag övervägde att ha den kvar under kvällen. Jag hade ju fått dela min historia med så många fler!
Nu ligger jag i min säng och det känns som den värsta träningsvärken en människa kan tänkas ha. Har ett blåmärke på knät som jag noga inspekterar med en unns av besvikelse när jag ser att det inte verkar bli något större. Mina händer kan nog i alla fall välkomna ett nytt ärr i samlingen. Jag visar gärna upp mina men och berättar mer ingående om mina känslor under flygturen för den som har intresse! Tack.
Jag flög över mitt cykelstyre igår! Min påse åkte in i hjulet och poff, tvärstopp. Vilken erfarenhet! Jag önskar att jag hade lite, lite, läskiga bilder att lägga upp men jag klarade mig väldigt bra. Jag hann tänka så mycket under min flygtur vilket förvånade mig. Nu är det över med mig, var första tanken. Sen tänkte jag att jag måste ta fram händerna. Vissa kallar det reflex men jag vill påstå att det var ett genomtänkt beslut. Jag funderade också på vart cykeln skulle hamna. Den hamnade över mig. Och ställde sig sedan upp och ner. En bil stannade och frågade om jag behövde åka till sjukan eftersom det såg så läskigt ut. Nej, det är okej, jag blev bara hemskt rädd snyftade jag fram.
Jag skulle precis fota cykeln där den stod så festligt men då kom det ett par som också blivit vittne till det fruktansvärda och jag kände mig ytterst fånig där jag stod med mobilen i högsta hugg och kände att jag inte tog olyckan på allvar. Jag satte mig i gräset och grät en stund och ringde mamma. Ville ringa henne snabbt innan jag hann sluta gråta. Nu låter det som jag bagatelliserar det hela, men jag blev rädd på riktigt. Tänk om jag skulle komma till neurokirurgen där jag praktiserar pga av blödning! Då skulle jag få ett bra patientperspektiv- Äh, nu gör jag det igen, försöker göra mig lustig. När jag slutligen kom fram till mitt mål hade jag en lång svart tår på kinden. Det kändes dramatiskt och jag övervägde att ha den kvar under kvällen. Jag hade ju fått dela min historia med så många fler!
Nu ligger jag i min säng och det känns som den värsta träningsvärken en människa kan tänkas ha. Har ett blåmärke på knät som jag noga inspekterar med en unns av besvikelse när jag ser att det inte verkar bli något större. Mina händer kan nog i alla fall välkomna ett nytt ärr i samlingen. Jag visar gärna upp mina men och berättar mer ingående om mina känslor under flygturen för den som har intresse! Tack.
glad påsk!
Vad gör man på påskafton om inte att kolla på Zlatanintervjun? Det blev en konstig påsk. Fin, rolig. Smått kaotisk. Jag har ju tappat min speed jag brukade ha inför högtider. Julen smög förbi utan att jag riktigt märkte den. Påsken är visst nu, men jag ligger i min soffa, dricker lite vin tillsammans med Zlatan och ska snart kila över till Helena. Äh, var sak har sin tid. Jag älskade jul, påsk, pingst (?). Och kommer snart göra det igen. Men just nu, nja, jag får träffa min familj ofta, äntligen efter massa år utanför Gbg, men det betyder att högtiderna inte är en tid för oss att få ses. Så jag ligger här, och har det rätt bra ändå.
Praktik vecka två börjar på måndag. Tänker på det jättemycket. Känner mig ynklig. Vi pratade sekretess igår. Jag blir förbenad. Så mycket prat om sjuksköterskor och liknande som lägger upp information om patienter och jag vill bara fråga dom vad i deras huvuden som saknas? Vad är problemet och vad är det som är svårt att förstå? Käften får glappa om mycket men då ska det handla om sig och sitt. Äh, jag blir bara trött på tjat. Tjat som har enkla lösningar.
Praktik vecka två börjar på måndag. Tänker på det jättemycket. Känner mig ynklig. Vi pratade sekretess igår. Jag blir förbenad. Så mycket prat om sjuksköterskor och liknande som lägger upp information om patienter och jag vill bara fråga dom vad i deras huvuden som saknas? Vad är problemet och vad är det som är svårt att förstå? Käften får glappa om mycket men då ska det handla om sig och sitt. Äh, jag blir bara trött på tjat. Tjat som har enkla lösningar.
tjabalaba
Nu är det påsk, må den bli glad för er! Trots min söndagsskolebakgrund har jag vissa svårigheter med vad som hände nu i dagarna. Skärtorsdagen? Jag pratade med pappa och vi försökte få någon logik i det. Kanske var det Judas idag, sa han. Ja kanske, sa jag. Jag har sett så mycket Mord i sinnetavsnitt nu med bibelreferenser så jag vet knappt vad som är vad. Kanske är det inte så stor skillnad. Tony Hill skulle levt på 00-talet det förrförra. Idag är det långfredagen och han korsfästes. Jag har varit på en gudtjänst på långfredagen en gång. Det var förfärligt deppigt. Fioler som lät ledset, inga påskliljor i sikte. Annat är det på påskdagen. Vi sjöng om uppstoppad Jesus hurra hurra! Vi var inte många år och skillnaden på att vara uppstånden och uppstoppad var marginell. Vi delade ut påskliljor till hela församlingen och det var hemskt pinsamt. Pinsamt? Jag kan inte varit med om så mycket pinsamt.
Hej på er! Nu väntar jag på Johanna och Morten för ett hejdundrande påskfirande ute i skoga!
Hej på er! Nu väntar jag på Johanna och Morten för ett hejdundrande påskfirande ute i skoga!
2 april!
Det är konstigt hur man kan ändra sig så mycket. Jag ville arbeta i fred, inte träffa så mycket nya människor. Inte behöva vara trevlig. Och så ska jag bli sjuksköterska. Och tycker nu patientkontakten är det bästa som finns. Första dagen på praktiken var.. lite tung. Jag känner mig för ung för att palla sånthär. Men någonstans ska man börja. Och det ska bli bra.
hallå!
Jag har behövt några dagar för att komma tillbaka. Från vaddå kan man fråga sig, jag vet inte, men nu är jag tillbaka iaf. Det har grott till sig lite här hemma. Tappat lusten för skolan, att vara social och grubblat för mycket. Men nu är veckan bokad igen och det är så jag vill ha det. Tvättat årets tvätt, det var som vanligt en helvetisk upplevelse. Och jag blev skrämd i koridoren i källaren av en gubbe. Fy, gubbar borde inte få vara i källare. Nu ligger all tvätt på golvet, lite halvblöt, eftersom jag inte orkade vänta på torktumlaren, petitesser. Det är ju gjort. När man inte skrivit på en vecka är ju tvätt något av det tråkigast att ta upp. Jag slutar bums.
För er som vill veta om min skolgång kan jag berätta att b-uppsatsen om trötthet så gott som är klar. Ni får mer än gärna läsa den till en billig penning. Praktik på neurokirurgen börjar på måndag och jag kommer befinna mig på sahlgrenska i sex veckor. Blir ni sjuka så ska jag ta hand om er så bra så att friskheten kommer kännas som en grå dimma. Jag ska ha välklippta ofärgade naglar och inget hår i ansiktet. Jag kommer alltså vara fräsch i fler veckor än någonsin tidigare.
Och på fredag blir det glam! Jag ska införskaffa ett paljettyg i guld och sy någon trasa av (eller mamma). Jag älskar guldklänningar så fruktansvärt mycket.
För er som vill veta om min skolgång kan jag berätta att b-uppsatsen om trötthet så gott som är klar. Ni får mer än gärna läsa den till en billig penning. Praktik på neurokirurgen börjar på måndag och jag kommer befinna mig på sahlgrenska i sex veckor. Blir ni sjuka så ska jag ta hand om er så bra så att friskheten kommer kännas som en grå dimma. Jag ska ha välklippta ofärgade naglar och inget hår i ansiktet. Jag kommer alltså vara fräsch i fler veckor än någonsin tidigare.
Och på fredag blir det glam! Jag ska införskaffa ett paljettyg i guld och sy någon trasa av (eller mamma). Jag älskar guldklänningar så fruktansvärt mycket.
Slut på tjat
Jag läser för mycket om symtom nu. Har jag inte lite nedsatt mimik nu? Jo, det har jag. Intitiativfattig också. Trött, såklart. Svårt att fatta beslut, tja, fattar inte några beslut alls. Men det värsta är att jag inte ens bryr mig när saker går fel. Det är konstigt att man kan sakna att bli arg! Men igår blev jag faktiskt lite irriterad.
En kille ropade efter mig och pekade på min klänning. Jag fattade ingenting. Men han gav sig inte. Jag tänkte att han tycker väl min klänning är snygg och skulle precis göra tummen upp när jag hörde vad han tjatade om. Man ser halva rumpan. Jaha. Nu var det faktiskt så att han saknade bakgrundsinformationen. Jag hade suttit och pluggat på dagen och för att göra det behöver man inget heltäckande. Man slänger på sig ett skynke på morra som är så bekvämt som möjligt. Sen hade jag inte planerat mer än så. Jag kunde inte hjälpa att det blåste. Jag hade ingen stringbikini under utan ett par tjocka strumpbyxor som visade precis lagom. Hur känslig får man vara? Ja, han ville kanske bara vara snäll. Och när jag tänker efter så var det kanske ingen klänning utan en tröja, men modell längre. Men ändå störigt, och summan av kardemumman, jag blev irriterad. Och det är en bra grej.
hallå
Tjao
Jag skriver hemtenta för fulla muggar. Nu vet jag precis vad jag ska göra om jag får en patient med fibromyelgi (tror jag det heter). Josefine är proffs på urinläckage och Miriam kan allt om minnesnedsättning. Vilket team. Vi kan dock inte hjälpa varanra så mycket. J vill ha en synonym till nerkissad. Det kan jag inte. Det är kul att skriva igen. Kul att inte ha salstentor efter varje kurs. Jag trodde inte att en b-uppsats och hemtenta skulle pigga upp mig men det gör det. Oj. Två salstentor nästa vecka så glad får man inte vara länge! Men nu är det en dag i taget som gäller. Pissdagar varvas med roliga dagar. Nu har jag haft två bra på raken så då får jag vara glad för det. För idag kommer Emelie och plingar på här snart. Jag längtar så jag går sönder lite. Bästa peppen för att bli klart med detta smärtarbete!
Nu kallar plikten.
Kul!
Det har blivit sovrekord denna veckan. Fy fabian vad jag sover. Det blir så när jag är lite trött på allt. De timmar jag varit vaken skriver jag b-uppsats om kronisk trötthet. Som är så gott som klar. Då blir man lite piggare. Och nu gäller det att vara pigg. Karlstadbruden Sanna och Stockholmsbruttan Mathilda invaderar mitt bo och ska stöka till det och ha sig.
Det blir kul. Varför ligger l och k så nära varandra på tangentbordet? Dumt.
Det blir kul. Varför ligger l och k så nära varandra på tangentbordet? Dumt.
Sov gott
Nu går jag och lägger mig. Ledsen. Fruktansvärd men fin dag. Det kändes som att jag var i en dröm i kyrkan. Kunde inte koppla ihop att det var verkligt. Det är så fel fel fel. Jag är trött nu. Ont i huvudet av allt gråt. Vill snabbspola tiden för att se om det kommer vara bättre någongång. Jag går inte till skolan imorgon. Jag vill gå i ide. Men jag vet inte om jag vågar göra det.
Fina, bästa Gustav.
Fina, bästa Gustav.
6 mars
Bröllop lördag, begravning idag. Huvudet får svårt att hänga med. Idag ska jag få träffa alla kussar, alla utom Gurra. Jag blir arg på det. Han som alltid var med ska plötsligt inte få vara det längre. Jag blir arg på alla sura och bittra människor som bara gnäller. Fast jag vill inte vara arg. För det finns ingen man kan vara arg på. Jesus, Moses? Jag vet inte! Jag blir frustrerad. Jag blir skakig och dan. För det är vidrigt och jag vet inte hur man accepterar sånthär. Jag har varit på tre begravningar. Och bara en var "nödvändig". Farmor var gammal och trött. Hon hade liksom gjort sitt. Man måste få göra sitt innan man ska säger hej och tack. Och Gustav hade så mycket kvar.
Jag har köpt nya skor till idag. Jag köpte nya kläder igår. För jag vill vara fin. Nu hittar jag inte kjolen. Och jag blir snart hämtad. Nu ramlade en tavla ner på golvet och glaset sprack. Och jag började gråta. Det kommer bli en instabil dag.
I september fick vi ses allihopa.
Jag har köpt nya skor till idag. Jag köpte nya kläder igår. För jag vill vara fin. Nu hittar jag inte kjolen. Och jag blir snart hämtad. Nu ramlade en tavla ner på golvet och glaset sprack. Och jag började gråta. Det kommer bli en instabil dag.
I september fick vi ses allihopa.
